Namnet "Vittula" är en förkortning av Vittulajänkkä, den lokala tornedalsfinska beteckningen på området i Pajala där huvudpersonen Matti växer upp. Den bokstavliga översättningen av namnet är "fittmyren".

Det tornedalska har en framskjuten position i boken, både i form av uttryck på meänkieli (eller tornedalsfinska, som språket genomgående kallas i boken) och humoristiska och smått ironiska skildringar av personer som är djupt rotade på orten, laestadianismens inflytande, kommunistiska åsikter, släktfejder, och lokal vidskepelse. Många av händelserna i boken speglar machomentalitet, hårt supande och alkoholism, vilket också skildras som grund till många personliga tragedier i området. Niemi spelar samtidigt på schablonbilder av Norrbotten och Tornedalen i övriga Sverige. En viktig del av handlingen är hur populärmusiken och rock'n'rollen anländer i pojkarnas liv och får en stor roll.

I first read it back in 2005/2006. Now, 15 years later, it was almost like reading a new book to me in terms that I did not remember much of the stories, but my overall impression, I think, is the same. I really liked it, the storytelling is vivid. There are places when dreams, nightmares, and tales mingle with the reality. Pajala is very authentic with their hard-working and hard-drinking men who are afraid to be knapsu (unmanly) and strong women who not only need to deal with all the household jobs, but also with their men. The Northern nostalgia is very peculiar and I share it to some extent as I also grew up in Northern Europe. The descriptions of cold, snow, ice in winter or midnight sun, calm evenings, mosquitos in summer also make me nostalgic. However, I believe a bit got lost in the English translation (I still own a copy in Swedish, which I might attempt to read later) and not understanding the Tornedalen Finnish. If I were from Northern Sweden, I would probably give it all five stars.

For me, the rock'n'roll music played a supporting role in the novel. It is more a coming-of-age story and an ethnographic tale of the Torne valley. The best stories were about the gruesome summer job, Niila's grandmother's funeral, and actually all the descriptions of social gatherings featuring lots of shnapps and moonshine. ( )

Mostly good, with some extremely good passages, but unfortunately has a few very weak ones as well. In particular, while the exaggerations of reality are hilarious, the 'magic realism' is rather incongruous. ( )

Matti und sein schweigsamer Freund Niila wachsen auf in einem kleinen Dorf im äußersten Norden Schwedens, fernab der wirklichen Welt. Es sind die wilden sechziger Jahre, doch das Leben im Tornedal wird weniger durch Rebellion als durch die unwirtliche Landschaft, den kauzigen Eigensinn seiner Bewohner und die religiöse Bewegung des Laestadianismus geprägt, die durch extreme Strenge und Lustfeindlichkeit besticht. Kein Wunder, dass die beiden Kinder schon früh nichts anderes im Kopf haben, als sich wegzuträumen von diesem Ort, der zwar viele Geschichten zu erzählen hat, aber auch unvermutete Gefahren in sich birgt. Als der Rock'n'Roll Einzug hält im kleinen Tal, ist ihre Zeit gekommen.

Difficult to say whether I liked the book or not. There are some magnificient chapters with well-described situations and characters that I really enjoyed reading, and yet I found some parts of the book very weird. According to most reviews, this book was supposed to be funny and touching, but I somehow missed that. ( )