KotiRyhmätKeskusteluLisääAjan henki
Etsi sivustolta
Tämä sivusto käyttää evästeitä palvelujen toimittamiseen, toiminnan parantamiseen, analytiikkaan ja (jos et ole kirjautunut sisään) mainostamiseen. Käyttämällä LibraryThingiä ilmaiset, että olet lukenut ja ymmärtänyt käyttöehdot ja yksityisyydensuojakäytännöt. Sivujen ja palveluiden käytön tulee olla näiden ehtojen ja käytäntöjen mukaista.

Tulokset Google Booksista

Pikkukuvaa napsauttamalla pääset Google Booksiin.

Ladataan...

Arnin perintö (2001)

Tekijä: Jan Guillou

Sarjat: Arn Magnusson (sequel)

JäseniäKirja-arvostelujaSuosituimmuussijaKeskimääräinen arvioMaininnat
429657,967 (3.68)4
Ingrid Ylva ble en legende allerede i sin levetid, omkring midten av 1200-tallet. Hun var en av flere sterke enker som styrte riket etter de blodige seirene over Danmark. Det ble sagt om henne at hun var bevandret i trolldomskunsten, og at så lenge hun holdt hodet løftet ville intet ondt skje hennes ætt. Med jernvilje fostret hun sine sønner i en nådeløs tid. At en av dem skulle seire i kampen om makten overrasket ingen. Birger Magnusson knuste all motstand med en hensynsløshet som til og med hans samtid fant skremmende. De lover han utstedte om fred i hjem og kirke og for kvinner ble førende i 600 år. Historien kjenner ham som Birger Jarl, Stockholms grunnlegger og Sveriges skaper. Men sagaen om Birger er større enn som så.… (lisätietoja)
-
Ladataan...

Kirjaudu LibraryThingiin nähdäksesi, pidätkö tästä kirjasta vai et.

Ei tämänhetkisiä Keskustelu-viestiketjuja tästä kirjasta.

» Katso myös 4 mainintaa

liettua (2)  ruotsi (1)  tanska (1)  englanti (1)  norja (1)  Kaikki kielet (6)
Näyttää 1-5 (yhteensä 6) (seuraava | näytä kaikki)
När Jan Guillou bestämde sig för att skriva en uppföljare till sina Arn-böcker fick han genast tre problem att ta itu med; två som han själv försett sig med och ett som inte var mycket att göra åt. Det senare var att där Arns 1100-tal sannerligen är den svenska historiens mörka århundrade, om vilket vi vet mindre än det tidiga 1000-talet, så är 1200-talets första hälft förvisso också det dunkelt och svårtytt, men inte så svårtytt att det inte går att ställa frågor. En av de intressantare, och den som Arvet efter Arn är ett enda långt svar på, är denna: var höll egentligen Birger jarl hus? När han på allvar träder in på den historiska scenen är han redan en äldre man och vi vet att han hade bröder som besatte höga poster i riket, så han ha varit sysselsatt med något. Ändå tiger källorna. Guillou struntar i detta, och i hans berättelse finns egentligen inget gott skäl därtill; Birger skall ha varit kungens förkämpe som ständigt fick kämpa ner uppror, och frågan besvaras alltså helt otillfredsställande.

De två självförvållade problemen kommer in precis där det andra slutar: det första är Guillous idé om en »folkungaätt«, vilket någorlunda behändigt lät sig passas in i berättelsen om Arn, eftersom denne skall ha slutit sitt liv vid ungefär samma tidpunkt som de som samtiden kände under namnet folkungar för första gången sticker upp trynet: första gången de nämns är det som kung Sverker den yngres banemän. Senare står de mest för diverse uppror mot kungamakten, pikant nog just de som Birger jarl fick ägna så mycket energi åt att slå ner (»folkungaätten« som benämning på honom och hans ättlingar förefaller vara en 1600-talsuppfinning). Eller mycket och mycket, förresten: Guillou har ju uppfunnit en oövervinnerlig ryttarstyrka åt sina folkungar, och därför går mycket av berättandet åt till att, med dramaturgi lånad från Bamse, krångla till situationen så att dessa inte skall kunna användas.

Med sådana krumbukter, liksom ett detaljerat skildrande av hur de folkungska ryttarna slår allt sönder och samman när de väl kan släppas lösa, är det inte att undra över att berättandet blir mindre intressant än i de tidigare böckerna i serien: mindre tid till karaktärsutveckling – något det annat skulle finnas goda förutsättningar för: Birger går från ung, allvarlig forsvikare till kvinnojagande lätting till gotländsk handelsman till maktlysten ättejarl till hårdhänt riksbyggare, dock utan att man känner sig riktigt tillfreds med någon av metamorfoserna utom möjligen den första –, färre spännande detaljer om tidigmedeltida liv, mindre tid att riktigt komma in i någon rytm i berättandet. Birger, den hårde maktmänniskan, är dessutom långt ifrån sympatisk: man må hålla med om hans idéer, men knappast alla de medel han brukar. Det finns en intressant konflikt mellan hans längtan efter kärlek och hans vilja till makt, men den hamnar lite väl mycket i bakgrunden.

Arvet efter Arn är en sämre bok än de tidigare böckerna i serien. Det är inte en dålig bok, men Guillous tidigare fantasier om det tidiga Sverige har tyvärr fått spränga alla vallar och göra den till mindre intressant än vad den kunde varit på egen hand. ( )
  andejons | Jan 27, 2010 |
Ikke den bedste bog i serien, men har alligevel fin underholdningsværdi ;-) ( )
  rrc | Feb 14, 2008 |
2.5 ( )
  Hyms | Aug 9, 2020 |
Mp3-bok
Speltid: ca 18 timmar
Uppläsare: Tomas Bolme
  rvbiblioteket | May 27, 2008 |
Ljudbok
15 CD-skivor, Speltid: ca 18 timmar
Uppläsare: Tomas Bolme
  rvbiblioteket | May 27, 2008 |
Näyttää 1-5 (yhteensä 6) (seuraava | näytä kaikki)
ei arvosteluja | lisää arvostelu
Sinun täytyy kirjautua sisään voidaksesi muokata Yhteistä tietoa
Katso lisäohjeita Common Knowledge -sivuilta (englanniksi).
Teoksen kanoninen nimi
Alkuteoksen nimi
Teoksen muut nimet
Alkuperäinen julkaisuvuosi
Henkilöt/hahmot
Tiedot ruotsinkielisestä Yhteisestä tiedosta. Muokkaa kotoistaaksesi se omalle kielellesi.
Tärkeät paikat
Tiedot ruotsinkielisestä Yhteisestä tiedosta. Muokkaa kotoistaaksesi se omalle kielellesi.
Tärkeät tapahtumat
Kirjaan liittyvät elokuvat
Epigrafi (motto tai mietelause kirjan alussa)
Omistuskirjoitus
Ensimmäiset sanat
Tiedot ruotsinkielisestä Yhteisestä tiedosta. Muokkaa kotoistaaksesi se omalle kielellesi.
Anno Domini 1275 skrev munken Thibaud i Varnhems kloster om den räcka händelser vi nu skall berätta, att folket indelade dem i fyra tider.
Sitaatit
Viimeiset sanat
Tiedot ruotsinkielisestä Yhteisestä tiedosta. Muokkaa kotoistaaksesi se omalle kielellesi.
(Napsauta nähdäksesi. Varoitus: voi sisältää juonipaljastuksia)
Erotteluhuomautus
Julkaisutoimittajat
Kirjan kehujat
Alkuteoksen kieli
Kanoninen DDC/MDS
Kanoninen LCC

Viittaukset tähän teokseen muissa lähteissä.

Englanninkielinen Wikipedia (5)

Ingrid Ylva ble en legende allerede i sin levetid, omkring midten av 1200-tallet. Hun var en av flere sterke enker som styrte riket etter de blodige seirene over Danmark. Det ble sagt om henne at hun var bevandret i trolldomskunsten, og at så lenge hun holdt hodet løftet ville intet ondt skje hennes ætt. Med jernvilje fostret hun sine sønner i en nådeløs tid. At en av dem skulle seire i kampen om makten overrasket ingen. Birger Magnusson knuste all motstand med en hensynsløshet som til og med hans samtid fant skremmende. De lover han utstedte om fred i hjem og kirke og for kvinner ble førende i 600 år. Historien kjenner ham som Birger Jarl, Stockholms grunnlegger og Sveriges skaper. Men sagaen om Birger er større enn som så.

Kirjastojen kuvailuja ei löytynyt.

Kirjan kuvailu
Yhteenveto haiku-muodossa

Current Discussions

-

Suosituimmat kansikuvat

Pikalinkit

Arvio (tähdet)

Keskiarvo: (3.68)
0.5
1 3
1.5
2 5
2.5
3 28
3.5 5
4 34
4.5 4
5 17

Oletko sinä tämä henkilö?

Tule LibraryThing-kirjailijaksi.

 

Lisätietoja | Ota yhteyttä | LibraryThing.com | Yksityisyyden suoja / Käyttöehdot | Apua/FAQ | Blogi | Kauppa | APIs | TinyCat | Perintökirjastot | Varhaiset kirja-arvostelijat | Yleistieto | 203,240,166 kirjaa! | Yläpalkki: Aina näkyvissä