Josef Julius Wecksell (1838–1907)

Åbobon och hattmakarsonen Josef Julius Wecksells (1838-1907) författarbana blev kort men brant stegrad. Redan som gymnasist uppmärksammades han både som lyriker och som teaterförfattare. Dramatiskt överskuggas de tidiga teaterförsöken och vådevillerna av det stora dramat Daniel Hjort, som har kallats "den svenska dramatiska litteraturens främsta verk före Strindberg" och som uruppfördes 1862 i Helsingfors. Denna shakespeareskt byggda tragedi, vars historiska motiv är klubbekriget, har inspirerat till skiftande tolkningar, samtidspolitiska likaväl som psykoanalytiska. Pjäsen har under de senaste decennierna upplevt något av en renässans på scener i vårt land.

Som lyriker är Wecksell känd som romantiker med ett till en början brett ämnesval av kärlekslyrik och politisk och patriotisk poesi. Den bekanta dikten "Svenskan och Finskan" (1860) ställer språkståndpunkterna mot varandra i en intensiv dialog. Inre disharmonier satte snart sin prägel på poesin, där mörker och skärande ironi blev dominerande element. Dikter som "Almqvist. Monolog" och "På moln stod du" föregriper en långt modernare poesi än den wecksellska samtidens. Redan i början av 1860-talet drabbades Wecksell av en obotlig sinnesförmörkelse och de sista två tredjedelarna av sitt liv tillbringade han på Lappviken.… (lisätietoja)